Nordiske helsedirektører ønsker ikke snus som røykesluttprodukt

Les hele notatet her:

Snus räddar inte liv, det gör rökstopp!

Tobaksrökningen fortsätter att minska i Norden, men fortfarande är knappt fyra miljoner personer i Norden fast i den dagliga rökning som ger dem sjukdom, lidande och ett förkortat liv – till stor kostnad för rökaren själv, arbetsgivaren och samhället. Acceptansen för att exponeras av andras rök minskar hela tiden, och ökningen av rökfria miljöer har snarast accelererat efter det framgångsrika införandet av rökfria arbetsplatser och serveringar i Norden.

Den globala tobaksindustrin inser att vägs ände är nära för den traditionella cigaretten, särskilt i västvärlden. För att behålla gamla kunder och få in nya i ett nikotinberoende kompletterar alltfler cigarettfabrikanter nu sin arsenal med diverse rökfria produkter, bl.a. av modellen svenskt snus. Utvecklingen av snusprodukter för kvinnor och andra specifika målgrupper är tydlig.

I Sverige och Norge finns en särskild svensk variant av snus som inte är tillåten i de andra EU-länderna. Trots en allt intensivare produktutveckling och marknadsföring och trots de rökfria miljöerna, har daglig snusning minskat bland svenska män från 22 procent 2004 till 19 procent 2007 och ökat något bland kvinnor, från 3 till 4 procent. I Norge har användningen av snus ökat kraftigt bland män de senaste åren, och 11 procent snusar dagligen jämfört med mindre än en procent av kvinnorna. I Finland snusar 2,5 procent av männen dagligen och lika många mindre ofta, medan cirka 0,1 procent av kvinnorna snusar. I Island snusar 7 procent av männen och mindre än 1 procent av kvinnorna, och hälften snusar dagligen. I Danmark snusar drygt 1 procent av vuxna danskar – och inte nödvändigtvis dagligen. En liknande socioeko¬nomisk snedfördel¬ning ses i flera nordiska länder som vid rökning, dvs. lågutbildade snusar mest.

Kunskapen om vilka åtgärder som är effektiva för att minska rökningen är väl känd, men har hittills tillämpats i otillfredsställande grad och takt. En liten och röststark minoritet bland dem som arbetar med tobaksförebyggande åtgärder både hemma och utomlands tycks ha givit upp inför denna långsamma takt, och hävdar att snusning är ett mindre skadligt sätt att underhålla nikotinberoendet hos rökare som ”inte kan eller vill sluta”. Snusförespråkarna bygger delvis sin argumentation på en förmodan att det till största delen är snusningens förtjänst att tobaksrökning – och därmed förekomst av lungcancer och hjärt-kärlsjukdom - bland svenska män är låg i ett internationellt perspektiv. Harm reduction-debatten – att ersätta en tobaksprodukt med en annan – understöds inte oväntat av snusindustrin.

Myten om snusets starka positiva inverkan på svenska rökvanor motsägs av data från befolknings¬enkäten ’Hälsa på lika villkor’ från Statens Folk¬hälso¬institut i Sverige. Den visar att fyra av tio snusare faktiskt har börjat sitt tobaksbruk med snus och att nästan lika många fortsätter att röka dagligen eller ibland vid sidan av snusningen (1). Högst 5 procent av svenska män uppskattas ha haft hjälp av snus i sitt rökslut. Bland kvinnor är proportionerna desamma. Fortfarande finns inga longitudinella data som visar i vilken grad snus haft betydelse för att sluta röka i det enskilda fallet.

Snusningens kända och förväntade hälsoeffekter

Utforskningen av snusets effekter på hälsan är mycket ofullständig. Folk¬hälso¬institutet i Sverige gav 2005 ut rapporten ’Hälsorisker med svenskt snus’. Den kom fram till att svenskt snus är cancer¬framkallande (2). WHO:s cancerforskningsinstitut IARC har också bedömt snus vara cancerframkallande (3). En samlad bedömning av kunskapsläget har också nyligen gjorts av en expertgrupp på EU-kommissionens uppdrag (3). Tillsammans med senaste publicerade resultat av svensk forskning kan läget nu sammanfattas: snusning ökar risken för reversibla och icke-reversibla munslemhinneförändringar, cancer i bukspottkörtel, matstrupe och magsäck, dödlig hjärtinfarkt, dödlig stroke och förhöjt blodtryck (2-8).

Indikationer finns på att snusning dessutom ökar risken för diabetes och metabolt syndrom, förtidsbörd, reducerad födelsevikt och havandeskapsförgiftning (9-10).

Nikotinberoende och långvarigt nikotinintag i sig har ännu okända effekter på hälsan. I dag är var tredje svensk man och var femte kvinna dagligt beroende av nikotin. Vuxnas snusning ökar risken för snusning hos barn (9). Ett ytterligare skäl för en restriktiv hållning i snusfrågan är ny kunskap om interaktion i hjärnans ”belöningssystem” mellan nikotin och andra droger – så är t ex ungdomar som snusar de som också alkoholberusar sig mest (11-12)

Nordiska hälsomyndigheterna eniga

I stället för att främja snusanvändning vill vi fem chefer för Helsedirektoratet i Norge, Socialstyrel¬sen i Sverige, Folkhälsoinstitutet i Finland, Sundhetsstyrelsen i Danmark och Hälsodirektoratet i Island se en kraftfull ökning av insatserna i det förebyggande arbetet. Där man på allvar investerat i detta arbete, t ex i Kanada och Australien, har man också fått utmärkta resultat - och därmed visat att snus inte är en förutsättning för att minska rökningen.

WHO har nyligen publicerat en strategi med effektiva åtgärder för att minska tobaksskadorna (13) De nordiska länderna bör genomföra de åtgärder som nämns i denna strategi. De samhällsåtgärder som vi avser är dels sådana som minskar acceptansen i samhället för rökning, t ex reklamförbud, neutrala tobaksförpackningar med nya varningstexter om att snus ökar risken för cancer, dels sådana som minskar tillgängligheten, t ex kontinuerliga prisökningar, licensiering av försäljning, ökad tillsyn av att åldersgränsen efterlevs och bättre möjlighet att beivra överträdelser. Alla dessa åtgärder har tillsammans en dämpande effekt på tobaksdebut och ökar incitamentet att sluta röka eller snusa. Därmed ökar verkningsgraden i en kraftfull investering i ett professionellt och tillgängligt avvänjningsstöd.

Det finns evidensbaserade metoder för rökavvänjning (14) Metoderna som har bäst effekt är en kombination av stöd och mediciner. Det finns ingen vetenskaplig dokumentation för snusets effekt som rökavvänjningsmedel . Snuset har ingen plats i avvänjningsstöd och de nationella riktlinjerna kommer att bli entydiga i detta avseende.

Snus räddar inte liv, det gör rökstopp. Snuset räddar bara tobaksindustrin.

Lars-Erik Holm, generaldirektör, Socialstyrelsen, Sverige

Jesper Fisker, generaldirektör, Sundhedstyrelsen, Danmark

Björn-Inge Larsen, generaldirektör, Helsedirektoratet, Norge

Pekka Puska, generaldirektör, Folkhälsoinstitutet, Finland

Sigurður Guðmundsson. Medicinaldirektör, Hälsodirektoratet, Island

Referenser

1. Folk¬hälso¬institutet. Hälsa på lika villkor. Stockholm: 2006.

2. Cnattingius S, Galanti R, Grafström R, Hergens M-P, Lambe M Nyrén O, Pershagen G, Wickholm S. Hälsorisker med svenskt snus. Rapport A nr 2005:15. Folkhälsoinstitutet, 2005.

3. Smokeless Tobacco and Some Tobacco-specific N-Nitrosamines.IARC Monographs on the Evaluation of Carcinogenic Risks to Humans, Volume 89. International Agency for the Research on Cancer, WHO. Lyon, 2007.

4. Health Effects of Smokeless Tobacco Products. Preliminary report. Scientific Committee on Emerging and Newly Identified Health Risks. European Commission, 2007.

5. Luo J, Ye W, Zendehdel K et al. Oral use of Swedish moist snuff (snuff) and risk for cancer of the mouth, lung and pancreas in male construction workers: a retrospective cohort study. Lancet 2007; 369: 2015-20.

6 Zendehdel K, Nyrén O, Luo J, Dickman PW, Boffetta P, Englund A, Ye W. Risk of gastroesophageal cancer among smokers and users of Scandinavian moist snuff. Int J Cancer 2008; 122: 1095-9.

7. Bofetta P, Hecht S, Gupta P, Straif K Smokeless tobacco and cancer. Lancet oncology 2008; 9: 667-75.

8. Hergens M-P. Swedish moist snuff and the risk of cardiovascular diseases. Thesis. Karolinska Institute,t 2007.

9. Norberg M, Stenlund H, Lindahl B, Boman K, Weinehall L. Contribution of Swedish moist snuff to the metabolic syndrome: A wolf in sheep’s clothing? Scand J Public Health 2006; 34: 576-83.

10. England LJ, Levine RJ, Klebanoff MA, Yu KF, Cnattingius S. Adverse pregnancy outcomes in snuff users. Am J Obstet Gynecol 2003; 189: 939-43.

11. Rosendahl KI, Galanti MR, Gilljam H and Ahlbom A. Smoking mothers and snuffing fathers: behavioural influences on youth tobacco use in a Swedish cohort. Tobacco Control 2003; 12: 74-78.

12. Wickholm S, Galanti MR, Söder B, Gilljam H. Cigarette smoking, snuff use and alcohol drinking: coexisting risk behaviours for oral health in young males. Community Dent Oral Epidemiol. 2003; 31: 269-74.

13. MPOWER: A Policy to reverse the tobacco epidemic. World Health Organization 2008, http://www.who.int/tobacco/mpower/mpower_english.pdf.

14. Brunnhuber K, Cummings KM, Feit S, Sherman S, Woodcock J. Putting eveidence into practice: Smoking cessation. BMJ publishing group, 2007.